Kirjamania / Bokmani

Kun tämä poju oli 10kk hän hiffasi kirjat. Varsinkin Mauri Kunnaksen äänikrijat olivat ylipääsemättömän mahtavia. Niitä luettiin aivan koko ajan.

Pikkumiehen täytettyä yksi hän hurahti aivan täysin kirjoihin ja nyt 1v 5kk peli on jo menetetty.

Kirjat on plärätty läpi tuhat miljoona kertaa ja potallekkaan ei voi mennä ilman kirjaa. Hän osaa itse käydä hakemassa kirjat kirjahyllystä ja sitten tuo ne aikuiselle ja pakittaa itse sitten syliin. Tietyt kirjat pitää teholukea kun toisia taas voidaan lukea 20 kertaa, kannesta kanteen, peräkkäin.

Itse olen, harmillisesti, todella 'huono' lukemaan. Ei se siitä johdu etten tykkäisi. Kun löytyy hyvä kirja niin kyllä minä saan sen tuhottua aika nopeasti. Mutta kun aina olisi jotain muuta tekemistä niin on vähän nihkeetä lähteä hakemaan sitä hyvää kirjaa mitä jaksaisi sitten lukea.

Joten minä en ole, ja oikeastaan Markokaan, vaikuttanut pikkumiehen kirjamaniaan. Ainakaan tietoisesti.

Suuri osa lapsistahan pitää kirjoista. Onhan niissä kivoja värikkäitä kuvia ja kirjojen avulla saa kätevästi osalistettua aikuisen mukaan "leikkiin". En kuitenkaan näe "normaalina" kirja kiinnostuksena sitä että pikkumiehellä on hullunkiilto silmissä kun hän lähestyy kirjahyllyä :D näkisittepä! Hauskan pelottavaa.

-Matilda

När denhär gossen var 10 månader hiffade han böckerna. Speciellt Mauri Kunnas ljudböcker var olidligt spännande, tur att de inte smalt fast i handen på honom som de var i bruk.

Vid ett års åldern var han helt besatt av böcker och nu vid 1år 5mån är spelet ren förlorat. Han är helt tokig i böcker! GALEN rättare sagt.

Alla böcker i hushållet är igenom bläddrade miljontalsgånger och pottan går han inte ens nära om han inte har en bok med sig. Han kan själv gå till bokhyllan och välja vilken bok han vill läsa. Sen hämtar han den till en vuxen och backar själv i famnen och tar en bekväm ställning åt sej. Vissa böcker intensivläses medan andra kan läsas 20 gånger efter varandra, från pärm till pärm.

Jag och Marko är båda hemskt "dåliga" på att läsa. Så vi influerar eller uppmuntra inte detta beteende, i alla fall medvetet. Tänker inte tala för Markos del, men i mitt fall så är det minimala läsandet inte fast vid att jag skulle ogilla det. Jag bara hittar på en massa annat så jag inte får till stånd att söka upp dendär bra boken som jag skulle kunna sluka i mej på en sekund.

Största delen av barnen gillar ju böcker. De innehåller fina färgglada bilder och det är lätt att få med en vuxen i "leken" via bokläsning. Jag skulle kanske inte ändå kalla det "normalt" bokintresse om barnet närmar sej bokhyllan med en totalt galen och spänd blick. Bra att det inte kommer skum från munnen när han närmar sej sina böcker :D det är faktist roligt skrämmande hur han har blivit så fascinerad av dem.

-Matilda